Intervju Insplorion

Insplorion beviljades förra veckan patent i EU för den sensor som bolaget räknar med att lansera på marknaden innan årsskiftet. Det blir bolagets första skalbara produkt och den har väsentligt större potential än de mätinstrument som bolaget säljer sedan tidigare. Samtidigt har tempot höjts i utvecklingsprojekten inom batteriområdet, området med störst marknadspotential.

Företrädesemissionen i juni och nya EU-bidrag har stärkt finanserna och täcker kapitalbehovet åtminstone hela 2020. Hållbaraaktier.se har intervjuat VD Patrik Dahlqvist.

Insplorion i korthet:

Insplorion har med utgångspunkt i en egenutvecklad sensorplattform, NanoPlasmonic Sensing (NPS), idag tre huvudsakliga affärsområden;
  • Luftkvalitetsensorer
    Med växande urbanisering och ökande problem med förorenad stadsluft har behovet av konkurrenskraftiga luftkvalitetssensorer vuxit avsevärt. Insplorions teknik möjliggör mer robusta och tillförlitliga sensorer som dessutom är både mindre och mer kostnadseffektiva jämfört med dagens teknik. 
  • Batterisensorer
    Bolagets teknik möjliggör ökat energiuttag, ökad laddningshastighet och väsentligt reducerad kostnad.
  • NPS-baserade forskningsinstrument
    Bolaget har 21 instrument ute på marknaden, främst på universitet världen över.
     
Patrik Dahlqvist är VD sedan 2013 och äger cirka 133000 aktier i bolaget.

 

Intervju med Patrik Dahlqvist,
VD Insplorion, 190920


Insplorion har under året bland annat erhållit patent i EU och Kina för sin batterisensorteknik, EU-patent för gassensor, genomfört en företrädesemission som tecknades till 90% och inbringade 26 mkr samt erhållit 9 mkr i EU-bidrag för utveckling inom batterisensorområdet. Ni har förstärkt samarbetet i projektet med svenska batteriintressenter (SweBAL*) och etablerat andra samarbeten.
- Vad i årets utveckling skulle du vilja lyfta fram som mest betydelsefullt?

  • Patrik Dahlqvist (PD): Det är nog ändå att vi ökat den samlade hastigheten i vårt batterisensorprojekt, både med EU-bidragen och att vi anställt. Vi hade nyligen advisory board-möten i våra två huvudprojekt och där kände vi verkligen att farten hade höjts.

    Vi känner att vi ligger rätt i tiden med tekniken. I våra två advisory boards är det en blandning av personer ifrån akademi och industri. Det behovet vi identifierade för några år sedan har stärkts. Från att det varit en lite ny och ovanlig tanke att mäta i batteriet som vi gör så är det numera det som efterfrågas på bredare front. 

    Blickar vi framåt på resten av året så är det luftkvalitetssensorn som är vårt huvudfokus. Det är nu som vi tar vår första volymprodukt till marknaden. Tekniskt är den lite lättare än batterisensorn och därför kan den komma ut lite snabbare på marknaden.

* Hållbara Aktier not: Centrum för svenska batterier (SweBAL) är ett kompetenscentrum vid Uppsala universitet med målsättningen att befästa Sveriges starka position inom batteriutvecklingen globalt. SweBAL driver ett nytt femårigt utvecklingsprojekt med en sammanlagd budget på 114 MSEK. Deltagare är bland annat Chalmers tekniska högskola, KTH, RISE, ABB, Volvo, Northvolt, Höganäs, Saft, Scania och Stena samt Insplorion. 


Insplorion är ett litet bolag med 10 anställda där lite förenklat hälften är inriktade på produkt/teknik och den andra hälften på sälj/marknad. Ni har även ett nära samarbete med forskare på Chalmers och Uppsala Universitet. 
- Hur räknar ni med att utveckla organisationen kommande året?

  • PD: Vi kommer anställa 1-2 personer under närmaste halvåret och följer planerna som beskrevs i samband med företrädesemissionen. Vi anställer bara det som vi anser är nyckelkompetenser för bolagets kärnverksamhet och kompletterar sedan med konsulter för tillfälliga behov etc. Ökning sker både på teknik- och marknadssidan och att fortsätta ha den balansen tror vi är bra.


- Hur vill ni utveckla samarbetet med Chalmers och Uppsala?

  • PD: Med Chalmers arbetar vi med två forskargrupper, dels grundargruppen inom både gasensorer och batteriteknik samt en grupp inom batteri. Samarbetet med Uppsala är inom batteriområdet. 

    Luftkvalitet går in i en kommersiell fas när det gäller kvävedioxidsensorn och där minskar vi det akademiska samarbetet. Däremot så finns det fler gaser vi kan mäta och där kan vi gå vidare tillsammans med forskningen. På batterisensorsidan kommer vi fortsätta att stärka samarbetet och där tittar vi exempelvis på gemensamma ansökningar av nya EU-bidrag.
     
Bildkälla: Insplorion.com. Prospekt företrädesemission, maj 2019
Bildkälla: Insplorion.com. Prospekt företrädesemission, maj 2019


Innan årets slut planerar ni att lansera en liten robust sensor som kan detektera ytterst låga koncentrationer av kvävedioxid. Sensorn har potential att bli en vital del i att tydliggöra luftkvaliteten på gatunivå i framtida smarta städer. Insplorion samarbetar med belysningsbolaget Leading Light där sensorn integreras i deras armatur.
- Vad återstår innan lansering?

  • PD: Målet är att leverera de första på den här sidan årsskiftet. Vi har bra resultat från vår sensor i laboratorium och ok resultat ute i verklig miljö. Vi ska göra de sista uppgraderingarna och ta de sista stegen från prototyp till tillverkning i liten skala. Det är några cykler till i vår relativt snabba produktutveckling. 


- Givet att allt går bra med lanseringen, vilka ser ni som de största utmaningarna i att sedan skala upp volymerna?

  • PD: Nyckeln är att hitta rätt partners för de olika applikationsområdena. Vi talar med några större bolag som kan hjälpa till med tillverkning som exempelvis Littelfuse. Med den typen av aktör kan uppskalningen gå relativt snabbt. 

    Vi kan komma upp i några tusen sensorer själva i egen regi så vi är inte oroliga över att kunna skala upp i det korta perspektivet.



Ni har tidigare informerat om att det inte finns andra fungerande alternativ där mätningar kan ske i nätverk av sensorer och mäta den verkliga luften vi andas. De få stationer som finns på utvalda hustak i de största kommunerna räcker för lagkrav kring luftmätning, men det räcker inte som beslutsunderlag för infrastruktursatsningar eller mer direkt styrning av trafikflöden. 
- Kvarstår bedömningen att ni är först med denna lösning?

  • PD: Det är helt klart att det rör sig på marknaden och att det finns ett tidsfönster. De gamla teknikerna försöker närma sig och bli bättre. Det finns andra sensorer som vi fortfarande bedömer ligger lite efter. I takt med att det blir tydligare att behovet växer så blir det fler som är med och vill lyckas. Att det är flera som vill ta fram lösningar stärker oss i vår uppfattning att det finns ett stort behov och är en växande marknad.


- Kan kommuner leva upp till lagkrav kring luftmätning med enbart er lösning eller behöver de ha mätstationer parallellt?

  • PD: I de största kommunerna är kraven högst och där kommer det alltid att krävas en relativt kvalificerad (och dyr) referensmätstation som alltid kommer vara bättre än den typ av sensor som vi utvecklar. Där kan våra sensorer komplettera.

    På nivån under de största städerna så finns det kommuner som borde göra referensmätningar men som idag inte gör det. Det accepteras med hänsyn till den höga kostnaden för att investera i en mätstation. I dessa fall är vår lösning tillräckligt kostnadseffektiv och passar bra för att de bättre ska uppfylla lagkraven.

    Sedan finns även lagkrav på utredningar inför infrastrukturprojekt. I den typen av tillämpning passar också vår sensor in.


    Reglerna utvecklas i takt med ökade miljökrav och tekniska möjligheter. 


- Hur värdefullt bedömer ni att det kommer vara för potentiella kunder att kunna ta steget från stationer till att komplettera med er lösning?

  • PD: Det har hittills varit förhållandevis lätt att skapa det initiala intresset vilket bådar gott. För städer och kommuner som idag inte uppfyller lagkrav så ser vi det som ett naturligt steg.

    Kommuner och deras övervakning av luftkvalitet i städer är en av flera möjliga kundgrupper. Vi har även fastighetsägare som vill kunna visa att de är i ett område som har bra luft, som ett säljargument. Ventilationsindustrin har också uppmärksammat behovet att styra inflödet av luft till exempelvis när vindriktning och trafikmängd gör att nivån kvävedioxid är som lägst.

    Vi har börjat med fokus på smarta städer och kommuner men vi ser att förståelsen kring luftkvalitet ökar och nu när det är möjligt att koppla upp sensorer och jobba med ”big data” så öppnar det upp för nya kundgrupper inom den privata sektorn.



Projektet Luft och Vatten IoT (LoV-IoT) är ett pågående Vinnovafinansierat projekt för digital miljöövervakning. Projektet leds av Göteborgs Stad med syftet att utvärdera olika lösningar. 
- Vilka viktiga reflektioner har ni gjort i projektet runt er sensors prestanda etc?

  • PD: En hel del av det som vi lärt oss både vad gäller benchmarking mot andra sensorer, benchmarking mot de större analysinstrumenten men också de olika och föränderliga behov som finns i städer kommer från det här projektet. I projektet ingår Svenska Miljöinstitutet IVL som gör referensmätningar för kommuner runt om i landet. Det gör att vi kan jämföra oss med dagens lösningar, de kemiska mätningar som görs samt jämförelse med referensstationer.

    Vi ser att vi inte kommer ersätta de dyra referensstationerna inom överskådlig tid och det har vi nog aldrig trott. Det skiljer sig i mängd av data, typ av data och noggrannhet. 

    Vi ser även att fönstret för våra lösningar finns kvar och ökar. Behovet är växande av att kunna mäta med många sensorer runt om i städer. Det är ett område som rör sig mycket nu både här och i Asien. Om bara några år så kommer det finnas många bra alternativ av sensorer så det är viktigt att komma ut snabbt. 


- Hur ser ni på möjligheten att utveckla tekniken för att närma sig dagens mätstationer?

  • PD: Produktutvecklingen framöver riktar in sig på att mäta flera gaser med samma sensor. För detta har vår grundteknik unika fördelar jämfört med andra sensorer. Det gör att vi närmar oss referensstationerna men det gör också att vi kan hålla avståndet till andra konkurrerande sensorer.



Marknaden för mätning av luftkvalitet i städer uppgår till cirka 4 miljarder USD (2017)
- Hur stor del av denna marknad kan ni adressera med er befintliga sensor?

  • PD: Huvuddelen av denna marknad representeras idag av dyra mätstationer och passiva kemiska provtagningar där mindre än 10% utgörs av sensorer. Anledningen är att dagens sensorer inte klarar att både vara tillräckligt noggranna och samtidigt robusta för utomhusmätning och det är här vi kommer in. För vår första kvävedioxidsensor kan vi fylla det utrymme som finns och bidra till den önskan om ökad andel sensorer som marknaden efterfrågar. 
     
Insplorion samarbetar bl a med Littelfuse och AGM Batteries. Bildkälla: Insplorion.com, prospekt företrädesemission, maj 2019
Insplorion samarbetar bl a med Littelfuse och AGM Batteries. Bildkälla: Insplorion.com, prospekt företrädesemission, maj 2019


För utvecklingen inom batteriområdet har ni nyligen fått 9 mkr i EU-bidrag och anställt en dedikerad resurs. Ni bedömer att er patenterade teknik* är unik där ingen känd konkurrent ger kemisk information till styrsystemet. Insplorions batterisensor gör det möjligt att mäta direkt i batteriets kemi och därmed få en betydligt bättre mätnoggrannhet än vad som idag är möjligt. Det innebär i praktiken att framtidens energilager eller fordonsbatterier kan utnyttjas mellan 10-50 procent mer av sin laddning.
- Hur ser du på risken att tekniken inte visar sig hålla?

  • PD: Vi känner oss mycket bekväma med att tekniken kommer hålla och ge stor nytta för vissa typer av batterianvändningar. Ett exempel är specialbatterier där man har höga prestandakrav och är beredd att betala för det. Det ser vi till exempel för användningsområden inom industriella elverktyg, gruvindustri och flyg.

    Det tar tid att få ner kostnaden och komma ut i stora volymer i alla personbilar. För fordon blir specialfordon som ”last mile delivery” -elbilar, kollektivtrafik och supersportbilar möjliga  första steg.  
      


* Hållbara Aktier not: I juli beviljades Insplorions batterisensor patent i EU och Kina. Beskeden är mycket positiva för den framtida batteriaffären, i synnerhet som det är viktigt att ha ett starkt patentskydd vid alla typer av licensaffärer.


Marknaden på batterisidan är gigantisk exempelvis inom fordon och energilagring. Som en parallell till luftkvalitet har ni även här valt att arbeta tillsammans med en relativt liten aktör (AGM*) för att komma ut på marknaden med målet att i steg två teckna avtal med volymleverantörer. 
- Kan du kort sammanfatta de framsteg som skett från det att samarbetet med AGM inleddes 2016?

  • PD: Samarbetet inleddes med en mindre testserie där vi ville se att vår fiber inte påverkade batteriets grundprestanda när man gjorde detta i en kommersiell tillverkningsprocess utanför universitetet. Vi fick positiva besked och lärde känna AGM som en passande första kund. Även AGM upplevde att vår teknik passade för deras fokus på specialbatterier med höga prestandakrav. De första leveranserna av vår batterisensor kommer sannolikt att ske till AGM.


- Hur långt fram i tiden ligger en första lansering liknande den som sker på luftkvalitetssidan?

  • PD: Det vi gör nu inom vårt Eurostars-projekt är att ta fram ett fullt batteripack där sensor är integrerad i batterier och kopplade till ett batteristyrsystem. Det beräknas vara klart om cirka 2 år. Därefter kan vi börja sälja till slutanvändare. Vår säljprocess till batteritillverkare pågår dock parallellt, där AGM är vår första kund.

    Innan försäljning sker till slutanvändare kommer vi dock börja få data från till exempel ett projekt där vår sensor sitter i batteri uppkopplat i ett energilager. Data från riktiga applikationer kommer vi således ha innan de två åren men kommersiell lansering har den tidshorisonten.


* Hållbara Aktier not: Utöver samarbetet med skotska AGM Batteries så arbetar Insplorion med att licensiera ut tekniken till större aktörer. Bolaget har bland annat ett samarbete med Littelfuse som är världsledande inom kretskortsskydd.


Ni har 21 instrument ute på marknaden där er teknik används av forskare. Instrumenten säljs nu även utanför den akademiska världen. Utöver att denna försäljning ger direkta intäkter så bidrar den även till lite ”gratis” input för fortsatt utveckling av er teknik och kontaktytor mot forskarvärlden.
- Hur viktigt är fortsatt input från forskningen för Insplorion?

  • PD: Mätinstrumentförsäljningen kanske inte har samma potential som vår luftkvalitets- och batterisensor. Den har inte samma skalbarhet. Den har dock all möjlighet att fortsätta växa och står idag redan på egna ben. 

    Den stora nyttan är emellertid strategisk att plattformstekniken blir verifierad tack vare att vi får ut den hos akademiska kunder. Det blir ett verktyg för proaktiv produktutveckling men också att man testar tekniken på nya sätt vilket i sig kan ge idéer till nya volymapplikationer.


- Att marknaden öppnar upp sig bredare än tidigare, innebär detta att ni kan skruva upp tillväxtambitionerna för instrument? 

  • PD: Att vi nu börjar sälja till industrin för användning i deras produktutveckling är ett tydligt tecken på att tekniken mognar och att den blivit tillräckligt användarvänlig. Det är fortfarande så att vi säljer den som ett forsknings- och produktutvecklingsinstrument där säljprocessen är ny varje gång, för varje kund. Och då blir det inte samma skalbarhet som för luft- och batterisensorerna.

     

Avslutningsvis, vilka är dina topp-3 fokusområden under resten av året?

  • PD: Överst och på alla platserna hamnar att få färdigt vår luftkvalitetssensor både vad gäller teknik samt även att etablera några samarbeten till så de första referensförsäljningarna kommer på plats.
     

Nyhetsarkiv

Senaste nyheter