Intervju Slitevind

De tre noterade vindkraftsbolagen Eolus Vind, Arise och Slitevind har utvecklats starkt drivet av insikten om behovet av långsiktig övergång till förnyelsebar energi, stigande elpriser, förbättrade kassaflöden och en del lyckosamma transaktioner. 

Slitevind bytte noteringsplats från Pepins till First North i slutet av maj 2019 och kursen steg omgående från 35 till 45 kr. Kursen har därefter fortsatt uppåt. Resultatet per aktie förbättrades från -0,81 till 1,93 kr under första halvåret.

Hållbaraaktier.se har intervjuat VD Jonas Dahlström.
 


Slitevind i korthet:

Slitevind är det minsta av börsens tre noterade vindkraftbolag. Bolaget skiljer sig från kollegorna via sitt fokus på produktion av vindenergi och inriktning på mindre vindkraftparker. Arise och Eolus är vid sidan av produktion mer inriktade på projektering av stora parker samt drift och förvaltning åt andra.

Jonas Dahlström har lång erfarenhet inom vindkraftsbranschen och är VD sedan 2015. Jonas äger via bolag cirka 150000 aktier (2,8%). Största ägare är enligt uppgift på Slitevind.se Tedde Jaensson via bolag med 38,7% och Spiltan Fonder med 5,9%.


Intervju med Jonas Dahlström,
VD Slitevind, 191021


Året har varit händelserikt bland annat med noteringen på First North, ytterligare investeringar i utökad produktionskapacitet samt kraftigt förbättrat resultat. 
- Vad är du mest respektive minst nöjd med hittills under året?

  • Jonas Dahlström (JD): Jag är väldigt nöjd med resultatutvecklingen. Det är effekterna av våra investeringar som vi gjort på bra nivåer, de senaste årens förändringsarbete samt gynnsamma marknadsförutsättningar.

    Även om det inte har med vår egen prestation att göra så är jag missnöjd med utvecklingen på elcertifikatmarknaden. I sak så är det avsaknaden av en rimlig stoppmekanism som det fanns förhoppningar om skulle finnas med i energimyndighetens förslag som lämnades vid årsskiftet. Förslaget som kom kändes urvattnat och har resulterat i en tråkig elcertifikatmarknad. Vi ser framför oss ett lågt pris de kommande åren. 


Bolaget befinner sig i en bra trend driven av ökad produktion och ökade elpriser.
- Vilka ser du som de största riskerna vid sidan av elprisets utveckling?

  • JD: Elprisets utveckling är den absolut tyngsta faktorn. Utöver det skulle en kraftig ränteökning slå mot resultatet. Samtidigt är tillgången till kapital i stort viktig för vår framtida expansion. Exempelvis skulle en finanskris hämma vår utveckling. 


Slitevind är det minsta av de tre noterade svenska vindkraftsbolagen. Bolaget har 5 anställda.
- Hur förväntas organisationen utvecklas under kommande år?

  • JD: Vi kommer fortsatt vara få anställda i förhållande till vår omsättning. Vi är idag totalt fem heltidsresurser fördelade på sju personer. Enkelt uttryckt räknar vi att öka med en nyanställning om året de kommande tre åren. 


Slitevind bildades 1992 som ett av pionjärbolagen i den svenska vindkraftbranschen. Mellan 2005 och 2014 arbetade bolaget även med projekteringsverksamhet men har sedan 2015 återgått till kärnverksamheten, elproduktion. Koncernen hade per sista juni en produktionskapacitet om ca 265 GWh normalårsproduktion vilket är en dryg tredubbling sedan 2015.
- Givet vindarnas variation på de platser ni befinner er, ungefär hur mycket skulle produktionen ha varierat på årsbasis de senaste 5 åren med nuvarande maskiner?

  • JD: Ett lite generellt svar som nog gäller totalt sett i Sverige är +-10% mot ett normalår. Ett år med bra vindförhållanden kan alltså vara 20% bättre än ett dåligt. Variationen måste vi beakta i våra planer. För enskilda kvartal är det högre variationer än så.

    Större variationer på grund av produktionsstörningar är relativt ovanliga. Det finns undantag som exempelvis förra sommaren på Gotland. Då gjordes det större arbeten i mottagningsstationen där fastlandskabeln ansluter. Den mängd driftstörningar som då var fallet betydde många procent ner för den gotländska produktionen. Detta var ett särfall. 

    I och med att vi är så utspridda så blir det inte så stor effekt om en anläggning står still en kortare tid. Ekonomiskt sett så ger även kombinationen av leverantörers åtagande i fullserviceavtal och bra försäkringar även det ett bra skydd som kompenserar för ett produktionsbortfall.
Vindkraftverkens placering. Källa: Slitevind.se, Bolagsbeskrivning Nasdaq First North
Vindkraftverkens placering. Källa: Slitevind.se, Bolagsbeskrivning Nasdaq First North


Intresset är stort för att investera i mycket stora vindkraftsparker om tiotals eller hundratals maskiner som byggs i Sverige. Slitevind konkurrerar inte i första hand om att investera i dessa parker utan fokuserar på projekt där varje enskild vindkraftpark omfattar upp till cirka tio vindkraftverk. Ni har ambitionen att vara drivande i konsolideringen inom detta segment.
- Vilken marknadsandel har ni idag i detta segment av marknaden i Sverige?

  • JD: Det finns ingen statistik tillgänglig men det är min bedömning att vi har varit marknadsledande i antalet affärer de senaste åren. Kanske några tiotal procent av de affärer som skett. 


- Hur har tillväxten i detta segment varit de senaste åren jämfört med marknaden totalt, och vad kan man förvänta sig framåt?

  • JD: När det gäller nybyggnation så är det i allt väsentligt de stora projekten som driver marknaden, både i antal och således även i installerade megawatt. Vi förhåller oss inte så mycket till totalmarknadens tillväxt utan utgår från vår egen volym. Kan vi där växa med 10 procent om året så gör vi det bra. 


- Kvarstår bedömningen från bolagsbeskrivningen vid noteringen på First North att konkurrensen är relativt låg i detta segment?

  • JD: Bedömningen kvarstår. Vår strategi är att analysera flera projekt samtidigt och bara gå vidare när nivån ligger rätt. Det förekommer budgivningar även i vårt segment men konkurrensen är hanterbar. Vi går vidare när våra kriterier är uppfyllda. 


De strukturella förändringar som genomförts de senaste åren har sänkt bolagets break-even nivå från drygt 50 öre till cirka 37 öre räknat som total intäkt per kWh för el, elcertifikat, ursprungsgarantier samt nätnytta. Globalt bedömer Bloomberg New Energy Outlook att kostnaderna för att etablera vindkraft fram till 2050 kommer minska med 58 %.
- Vilka är era huvudsakliga aktiviteter för att fortsätta sänka kostnaden?

  • JD: När branschen i stort talar om kostnadssänkningar så är det nyetableringar som har blivit billigare tack vare teknikutvecklingen och skalfördelar i allt större projekt. Sedan beror nedgången även på räntesänkningar och ett lägre avkastningskrav hos den nya typen av kapital som kommit in.

    Vi arbetar framför allt med att sänka kostnaden för service, underhåll och finansiering i förhållande till total produktion. Där kan vi sänka kostnaden de kommande åren. Det kommer exempelvis in flera serviceleverantörer vilket ökar konkurrensen. Det finns mycket att göra men det handlar inte om samma kostnadssänkningar som vid nyetablering, det är inte alls samma tal det handlar om. 


För 2019 beräknas drygt 70% av bolagets intäkter kom­ma från försäljning av el, cirka 25% från försäljning av elcertifikat och knappt 5 % från försäljning av ursprungs­garantier och nätnytta. Prissäkring sker med en relativt hög säkringsgrad för den löpan­de 12–24 månaders perioden. Cirka 80% av produktionen för andra halvåret är prissäkrad både vad gäller el och elcertifikat till ett sammanlagt bruttoförsäljningspris om ca 44 öre kWh vilket ger ett bra överskott. 2015-2017 låg däremot priset lägre än bolagets break-even-nivå.
- Hur bedömer ni prisutvecklingen för elcertifikat respektive ursprungscertifikat?

  • JD: Vi ser på sikt ett stigande värde för ursprungsgarantier men ett minskande värde för elcertifikat. 


- Hur hög andel är prissäkrad längre än 24 månader?

  • JD: Vi har prissäkrat 80% för innevarande år, cirka 40% för nästa kalenderår men bara några procent på längre tid än 24 månader. Prisskillnaden vid längre avtal är mycket stor. Vi bedömer att nuvarande strategi för prissäkring passar oss bra.


Bolagets mål är att för perioden 2019–2021 nå en årlig produktionstillväxt om 5–10 % och från och med 2021 lämna en utdelning som motsvarar 25-50% av resultatet efter skatt. Ni vill växa genom att investera i nya projekt exempelvis genom att utöka ägarandelen i parker där ni redan är delaktiga och förädla de parker som ni redan har.
- Hur stor andel av tillväxten bedöms komma organiskt?

  • JD: Organisk tillväxt kan komma genom att öka tillgängligheten i en park. Det kommer emellertid utgöra en mindre del av tillväxten. Den stora delen kommer från ytterligare investeringar i driftsatta anläggningar och viss nybyggnation.

    Kassaflöde i kombination med bankfinansiering ska kunna göra att vi över tid klarar de investeringar som behövs för tillväxtmålet på 5-10%.


Vilka är dina topp-3 fokusområden under kommande halvår?

  • JD:
    1. Fortsätta arbetet med att sänka kostnader för service, underhåll och finansiering.
    2. Fokus på de investeringar som krävs för tillväxtmålet.
    3. Tydliggöra miljövärdet av vår verksamhet.

     

Nyhetsarkiv

Senaste nyheter